Botande av bölder

Upptecknat av Kristian Andresen, Kvarnabo. Berättare: Karl Andresen född 1852 i Långared. När man skulle sätta bort en böld, petade man med en trästicka i bölden. I en fjäderpinne (fjäderspole) tog man något av flytningen från bölden. Sedan placerade man fjäderpinnen mellan barken och veden på växande träd.
Man kunde också ta något av flytningen från bölden på en trasa, som stoppades som förladdning i en bössa, som sedan avsköts åt norr. Sköt man ut trasan i något annat väderstreck, hade detta ej botande kraft. Dessutom kunde man borra hål i ett växande träd och i hålet införa något av flytningen från bölden. Hålet i trädstammen tilltäpptes sedan noga med en träplugg.
Ett sådant träd med träpluggar skulle man noga akta sig för att hugga i eller fälla ner. I annat fall fick man alla bölderna, som fanns inborrade i trädet. Bölder, som kom utan orsak, var sådana som blivit bortskjutna. De kom med vinden. Men i rätt tid kunde sådana bölder läsas bort av någon klok gumma eller gubbe. (Winkvist, John. Bjärkebygden. Adel, präster, torpare, bönder. Sollebrunn: Författarens förlag, (1972). 360)