Årets sista sädeskärve

Upptecknat av Kristian Andresen, Kvarnabo. Berättare: Anna Maja Eriksson, född 1810 i Långared (Västra Svederna). Den sista sädeskärven, som skars på åkern, skulle noga tillvaratagas, ty den ägde fruktbarhetens kraft. 
Vid sådden nästa år kastade man korn av den kärven ut på åkern. Detta gav god och riklig skörd. Om en ofruktsam kvinna åt bröd av mjölet ur en sådan sista sädeskärve, framkallade detta fruktsamhet. När vårbruket började, fick hästarna en smakbit av fruktbarhetsbrödet. Då fick de goda krafter.
Då gick också vårbruket väl. (Winkvist, John. Bjärkebygden. Adel, präster, torpare, bönder. Sollebrunn: Författarens förlag, (1972). 359)