En kilometer norr om Anten station leda ett par backar, kallade "Blåkullaliderna" upp till den kulle, där Antens kyrka nu ligger, vilken i början av detta århundrade av äldre personer kallades "Hednabacken". Där brukade i början av 1800-talet Risvedenborna, då de förde sin mäld till Ålunda kvarn, offra några sädeskorn åt guden Frö, således en Blotakulle. Det är också känt att ännu vid samma tid en gammal man längre norr ut på Risveden brukade vid vårdagjämningen hälsa solen från en bergkant.
(Ewald, Gustaf. Alingsåsbygden. Alingsås: Gustaf Ewald, (1952). 87)
Visar inlägg med etikett Fruktbarhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fruktbarhet. Visa alla inlägg
torsdag 26 november 2015
Gressla (brödspade)
Matilda Johansdotter i Blackekärr i Östad var född 1864 i Grandalen i Hålanda. /…/ 1929 berättade hon följande:
Det var en uppifrån Risveden, som hade en plogvändning (odling) uppe i skogen. Och som han låg däruppe och vila sig,så hörde han en röst, som ropa: Nu slog du sönder mi gresella, din rackarunge! - Ta hit´na så ska jag laga´na, sa han, för han var en onger karl, som var grisker och livater och inte rädder. Och där kom gressla fram till'en, och han sätte ihop'a och så kom där ut en kaka bröd, och en stor klick smör låg bredvid. Och han torde inte äta först, men då sa en grov fruntimmersröst: Ät du, för det har vuxet på din åker, och dina kor har mjölkat´et.
(Andersson, Karl-Erik och Björklund, Bo. Risveden, en västsvensk obygds historia, del 2. Acta Risvedensis, (2006). 100)
Det var en uppifrån Risveden, som hade en plogvändning (odling) uppe i skogen. Och som han låg däruppe och vila sig,så hörde han en röst, som ropa: Nu slog du sönder mi gresella, din rackarunge! - Ta hit´na så ska jag laga´na, sa han, för han var en onger karl, som var grisker och livater och inte rädder. Och där kom gressla fram till'en, och han sätte ihop'a och så kom där ut en kaka bröd, och en stor klick smör låg bredvid. Och han torde inte äta först, men då sa en grov fruntimmersröst: Ät du, för det har vuxet på din åker, och dina kor har mjölkat´et.
(Andersson, Karl-Erik och Björklund, Bo. Risveden, en västsvensk obygds historia, del 2. Acta Risvedensis, (2006). 100)
onsdag 25 november 2015
Troll
Matilda Johansdotter i Blackekärr i Östad var född 1864 i Grandalen i Hålanda. /…/ 1929 berättade hon följande:
Mor tala om, att en gång i hennes gamla hem i Långared, där satt di och åt frukost. Och då så kom det en fin fröken och fråga' om hon kunde få skjuts. Och då fråga di vart hon ville åka, men då sa hon att det gjorde detsamma vart. Och då fick den gamla och gav henne en smörgås, och då sa hon: Dä ska I inte ha ont å, mor.
Och när hon gick ut, så hade hon svans och var ihålig ibak som ett baketråg. Och allting gick så väl i hand om för dem där på stället sedan, så allt blev fördubblat med skörd, och tur till kreatur var det, och hälsa hade di själva, och allt var bra. Min mor hade sitt hem i Gräfsnäs. När mor gick mellan Åsen (Lersjöås) och Kopparhult en gång, då stod det en fröken på ett berg och titta på'na, och den där fröken vände på sig, så var hon ihålig ibak.
(Andersson, Karl-Erik och Björklund, Bo. Risveden, en västsvensk obygds historia, del 2. Acta Risvedensis, (2006). 100)
Mor tala om, att en gång i hennes gamla hem i Långared, där satt di och åt frukost. Och då så kom det en fin fröken och fråga' om hon kunde få skjuts. Och då fråga di vart hon ville åka, men då sa hon att det gjorde detsamma vart. Och då fick den gamla och gav henne en smörgås, och då sa hon: Dä ska I inte ha ont å, mor.
Och när hon gick ut, så hade hon svans och var ihålig ibak som ett baketråg. Och allting gick så väl i hand om för dem där på stället sedan, så allt blev fördubblat med skörd, och tur till kreatur var det, och hälsa hade di själva, och allt var bra. Min mor hade sitt hem i Gräfsnäs. När mor gick mellan Åsen (Lersjöås) och Kopparhult en gång, då stod det en fröken på ett berg och titta på'na, och den där fröken vände på sig, så var hon ihålig ibak.
(Andersson, Karl-Erik och Björklund, Bo. Risveden, en västsvensk obygds historia, del 2. Acta Risvedensis, (2006). 100)
söndag 22 november 2015
Årets sista sädeskärve
Upptecknat av Kristian Andresen, Kvarnabo.
Berättare: Anna Maja Eriksson, född 1810 i Långared (Västra Svederna).
Den sista sädeskärven, som skars på åkern, skulle noga tillvaratagas, ty den ägde fruktbarhetens kraft.
Vid sådden nästa år kastade man korn av den kärven ut på åkern. Detta gav god och riklig skörd. Om en ofruktsam kvinna åt bröd av mjölet ur en sådan sista sädeskärve, framkallade detta fruktsamhet. När vårbruket började, fick hästarna en smakbit av fruktbarhetsbrödet. Då fick de goda krafter.
Då gick också vårbruket väl. (Winkvist, John. Bjärkebygden. Adel, präster, torpare, bönder. Sollebrunn: Författarens förlag, (1972). 359)
Vid sådden nästa år kastade man korn av den kärven ut på åkern. Detta gav god och riklig skörd. Om en ofruktsam kvinna åt bröd av mjölet ur en sådan sista sädeskärve, framkallade detta fruktsamhet. När vårbruket började, fick hästarna en smakbit av fruktbarhetsbrödet. Då fick de goda krafter.
Då gick också vårbruket väl. (Winkvist, John. Bjärkebygden. Adel, präster, torpare, bönder. Sollebrunn: Författarens förlag, (1972). 359)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)