Visar inlägg med etikett Försvinnande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Försvinnande. Visa alla inlägg

lördag 26 december 2015

Trollfartyget

En murare berättar, att han, då han en vacker sommarmorgon befann sig vid sjön Ömmerns strand, plötsligt så ett fartyg framkomma från ett ställe på sjön. Det hade utspända segel och mängd folk om bord, klumpigt till utseendet. Med ilande fart gick det över vågorna, vattnet fräste däromkring, och snart lade det till vid Odenäslandet, men var kort därpå försvunnet. En stund derfter mörknade himmeln, och ett häftigt oväder med förfärligt slagregn utbröt.

(Sagor och Sägner, Visor Skrock och Ordspråk från Vestergötland. Stockholm: Albert Bonniers förlag, (1891). 15)

Blåkällan vid Sotlanda

Om en naturmärkvärdighet nere i dälden mellan landsvägen och gården Sotlanda [i Lena socken], den s.k. ”Blåkällan”, måste dock följande berättas ur Lindskogs ”Skara stifts beskrivning” från början av 1800-talet: ”Av goda vattukällor må nämnas en vid Sotlanda belägen, som är omätligt djup och tämligen vid samt skall äga mineral. Vattnet häruti är iskallt om hetaste sommaren och fryser aldrig om vintern, utan synes då såsom vore det i en sjudande gryta.” Det kan tilläggas, att källan tros ha förbindelse med någon underjordisk sjö, eller, som en del förmena, med Mjörn vid Alingsås. Ett par oxar drunknade en gång i källan, sedan hittade man oket i nämnda sjö, vilket ju är ett tydligt bevis för att källan är underjordisk. (Ewald, Gustaf. Alingsåsbygden. Alingsås: Gustaf Ewald, (1951). 40)

Sjön Färgen

Färgen har blott en liten å och ett par små bäckar som tillflöden, varför man menat att sjöns kristallklara vatten till största delen kommer från underjordiska källor. Emellan gården Hjälmared och Skämningared söder om landsvägen rinner en liten bäck igenom ett åkerfält, i vars mitt sedan urminnes tider funnits en pöl eller vattensamling, som ej vid den starkaste torka sinat ut. Man hade flera gånger försökt att dika ut området, men det hade inte lyckats. År 1943 grävdes ett 5 à 6 meter djupt avlopp, och därmed blev ”Oxdjupet” ett minne blott. Om man ska tro sägnen, och det får man ju göra, så skall en oxe gått ner sig i pölen och försvunnit, men sedan hittades han uppfluten i Färgen. Det är sålunda ”vetenskapligt” bevisat att sjön står i förbindelse med källor. (Ewald, Gustaf. Alingsåsbygden. Alingsås: Gustaf Ewald, (1951). 81-82)

fredag 25 december 2015

Puttlekällan

Vid Mjörns strand, vid Hjällsnäs, finnes en källa, i vilken vattnet ”puttlar” som i en kokande gryta. Om denna källa berättas: Å hemmanet Järn i Östads socken finnes i närheten av Mjörn en källa, i vilken ett par oxar en gång råkade nedsjunka och försvinna. En tid därefter återfanns det ok, som oxarna burit, men oxarna voro för alltid försvunna.
(Ewald, Gustaf. Alingsåsbygden. Alingsås: Gustaf Ewald, (1951). 55)