En kilometer norr om Anten station leda ett par backar, kallade "Blåkullaliderna" upp till den kulle, där Antens kyrka nu ligger, vilken i början av detta århundrade av äldre personer kallades "Hednabacken". Där brukade i början av 1800-talet Risvedenborna, då de förde sin mäld till Ålunda kvarn, offra några sädeskorn åt guden Frö, således en Blotakulle. Det är också känt att ännu vid samma tid en gammal man längre norr ut på Risveden brukade vid vårdagjämningen hälsa solen från en bergkant.
(Ewald, Gustaf. Alingsåsbygden. Alingsås: Gustaf Ewald, (1952). 87)
Visar inlägg med etikett Risveden. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Risveden. Visa alla inlägg
torsdag 26 november 2015
Gressla (brödspade)
Matilda Johansdotter i Blackekärr i Östad var född 1864 i Grandalen i Hålanda. /…/ 1929 berättade hon följande:
Det var en uppifrån Risveden, som hade en plogvändning (odling) uppe i skogen. Och som han låg däruppe och vila sig,så hörde han en röst, som ropa: Nu slog du sönder mi gresella, din rackarunge! - Ta hit´na så ska jag laga´na, sa han, för han var en onger karl, som var grisker och livater och inte rädder. Och där kom gressla fram till'en, och han sätte ihop'a och så kom där ut en kaka bröd, och en stor klick smör låg bredvid. Och han torde inte äta först, men då sa en grov fruntimmersröst: Ät du, för det har vuxet på din åker, och dina kor har mjölkat´et.
(Andersson, Karl-Erik och Björklund, Bo. Risveden, en västsvensk obygds historia, del 2. Acta Risvedensis, (2006). 100)
Det var en uppifrån Risveden, som hade en plogvändning (odling) uppe i skogen. Och som han låg däruppe och vila sig,så hörde han en röst, som ropa: Nu slog du sönder mi gresella, din rackarunge! - Ta hit´na så ska jag laga´na, sa han, för han var en onger karl, som var grisker och livater och inte rädder. Och där kom gressla fram till'en, och han sätte ihop'a och så kom där ut en kaka bröd, och en stor klick smör låg bredvid. Och han torde inte äta först, men då sa en grov fruntimmersröst: Ät du, för det har vuxet på din åker, och dina kor har mjölkat´et.
(Andersson, Karl-Erik och Björklund, Bo. Risveden, en västsvensk obygds historia, del 2. Acta Risvedensis, (2006). 100)
söndag 22 november 2015
Jättekast mot Långareds kyrka
Upptecknat av Kristian Andresen, Kvarnabo, född i Långared 1886.
Berättare: F. Svensson, född 1874 i Långared.
På Hoffjället, beläget mellan Värhuvet och Stockedalen, uppe på Risveden, bodde en jätte som ville slå ner kyrkan i Långared. Jätten kastade tre stenblock mot kyrkan.
Den första stenen föll ner vid torpet Lund, strax norr om Hundsjön. Den andra stenen föll ner vid Vintergapet, på Risveden.
Nu blev jätten arg, när han inte orkade kasta sina stenblock över sjön Anten. När han kastade tredje stenen, halkade han med sin ena fot, och då bildades Hoffjällssjön, vid torpet Värhuvet. Sitt ena strumpeband använde jätten som slunga. Strumpebandet brast, och stenblocket förfelade sitt mål och föll ner på Mjönäset, på Långaredssidan av sjön Anten. Stenen kallas ”Mjönäsastenen”.
När stenkastet mot Långareds kyrka hade misslyckats, kunde jätten inte bo kvar på Hoffjället. Han gick då in i Skansahålet. Sedan dess är jätten försvunnen. (Winkvist, John. Bjärkebygden. Adel, präster, torpare, bönder. Sollebrunn: Författarens förlag, (1972). 358)
Nu blev jätten arg, när han inte orkade kasta sina stenblock över sjön Anten. När han kastade tredje stenen, halkade han med sin ena fot, och då bildades Hoffjällssjön, vid torpet Värhuvet. Sitt ena strumpeband använde jätten som slunga. Strumpebandet brast, och stenblocket förfelade sitt mål och föll ner på Mjönäset, på Långaredssidan av sjön Anten. Stenen kallas ”Mjönäsastenen”.
När stenkastet mot Långareds kyrka hade misslyckats, kunde jätten inte bo kvar på Hoffjället. Han gick då in i Skansahålet. Sedan dess är jätten försvunnen. (Winkvist, John. Bjärkebygden. Adel, präster, torpare, bönder. Sollebrunn: Författarens förlag, (1972). 358)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)